Exempel på motiverande samtal med små barn

Relevant information kan i vissa sammanhang minska barnets känsla av utanförskap, rädsla eller skuldkänslor. I grunden handlar det om barnets behov av att förstå:.

Samtal med barn

Att stödja barnet till ökad grad av känsla av sammanhang innebär att stärka känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Informationen ska vara enkel och tydlig, utan att viktiga detaljer förloras. Många barn betonar att de vill veta vilken hjälp de kan få, vilka kontakter som tagits, och vad som händer när de berättat.

Uppgifter som omfattas av sekretess får dock inte lämnas till barnet. Inom hälso- och sjukvården finns det särskilt reglerat att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Att försäkra sig om att barnet har förstått är lika viktigt som att ge information. Muntlig information kan behövas kompletteras med skriftlig eller hänvisning till webbplats.

Men det är viktigt att klargöra det huvudsakliga syftet både för sig själv och för barnet — och utgå från det i samtalet. Om barnet till exempel under ett informerande eller stödjande samtal berättar om något väldigt allvarligt och tidigare okänt, kan det huvudsakliga syftet skifta till utredande; det vill säga att ta reda på hur barnet mår och om det behövs någon form av åtgärd eller insats.

Informationen behöver anpassas till barnets ålder, mognad, förmågor och förutsättningar. Du som professionell behöver även vara lyhörd för barnets behov i just detta samtal och vara observant på hur delaktig barnet vill vara. Stödjande samtal kan syfta till att positivt påverka, utveckla, förändra och förbättra barnets situation.

Ett stödjande samtal innebär att barnet får ge uttryck för och formulera sig om sin situation, sina tankar och känslor. Barnet behöver få information för att kunna vara delaktig i sin vård och omsorg, för att kunna förstå sådant som har betydelse för dess hälsa och vardag. Om barnet inte verkar vilja delta aktivt kan information ges mer direkt till medföljande förälder.

Alla tre aspekterna kan komma in i alla slags samtal. Att få relevant information är en rättighet, men täcker också viktiga behov. Du behöver vara lyhörd för vad barnet vill och behöver veta. Om en anhörig till barnet är aktuell inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård kan det vara bra för barnet att få information om den anhörige, såsom diagnos, behandlingar, undersökningar och biverkningar. Inte minst brukar barnet förstå sig själv bättre och det som händer omkring, just bara av att sätta ord på det.

Berätta lite i taget och anpassa till hur barnet reagerar. Din roll som professionell är att bekräfta barnets reaktion, genom att benämna känslorna som dyker upp. Om syftet ändras under ett samtal, är det viktigt att vara tydlig med det gentemot barnet. Uppgiften för dig som professionell blir att stödja genom att lyssna, ta emot och bekräfta det barnet ger uttryck för.

Att snarare fråga sig vad det är som gör att det här barnet må bra i vissa stunder, än att fråga sig varför barnet mår dåligt i andra stunder. Ibland kan det vara bra att använda bilder, låta barnet visa på en docka eller att rita eller skriva. Det är ofta i sig stärkande och utvecklande för barnet.

Samtalsverktyg

Information ges också för att förbereda barnet inför planerade insatser och åtgärder. En grundläggande förutsättning är att barnet får sätta ord på sina tankar, känslor och erfarenheter. Ett sätt att kunna informera barnet om uppgifter som omfattas av sekretess är att den anhörige ger sitt samtycke. Bekräfta handlar om att benämna, beskriva, lägga märke till och lyfta fram sådant som barnet säger och gör, sådant som barnet kan vara stolt över och växa av, till exempel barnets förmåga att uttrycka en viss tanke eller känsla, eller beskriva en särskild händelse.

Barnets förmåga att ta till sig information handlar delvis om hur tryggt barnet känner sig. Ytterligare en viktig form av bekräftelse är att giltigförklara och normalisera de beteenden och upplevelser barnet berättar om. Att fokusera på det som fungerar, istället för på det som inte gör det, ökar chanserna till positiv förändring. Med förståelsen kan stressen och rädslan minska inför det som väntar. Informationen kan väcka starka känslor och barnet behöver få utrymme att reagera, diskutera och ställa frågor.

Ytterligare ett sätt är att visualisera informationen med hjälp av bilder och symboler. Barnet behöver också informeras om sådant som redan har gjorts och ägt rum, och vad det har lett fram till. Barnet behöver även få fortlöpande information om vad som händer just nu och vad som planeras framöver. Om syftet med samtalet är att öka barnets motivation till förändring kan ett sätt vara att invänta barnets egna förslag och vägar till förändring, de är ofta bättre och mindre omfattande än man tänkt sig.

Ett sätt kan vara att låta barnet återberätta vad du har sagt.