Motargument idrott i skolan

Daniel Gomejzon säger att oftast när sådana här studier kommer fram så är det vanligen upp till lärarna att lösa en omöjlig situation, och där får man inte hamna. Det måste kanske regaleras om det ska till någon förändring i hela Sverige, säger han och fortsätter:. Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa vid Nacka Gymnasium. Så många idrottslärare finns det tyvärr inte att tillgå, säger han.

Motargument för mer idrott i skolan

Man måste börja ta sitt ansvar som skola, och inte bara säga som man vanligen gör i grundskolan — nämligen att eleverna rör sig på rasterna. Idrott höjer elevernas resultat — men lärarna hinner inte med. Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner. Vi kan inte trolla med knäna. Kunskapsämnet Idrott och Hälsa har ett eget värde och är inte till för att öka resultaten i de andra ämnena.

Det får ju inte ta tid från matematiken eller annat ämne, för där har man ju det kämpigt redan att nå målen. Men återigen finns det forskning som påstår att sovmorgon för eleverna är ett framgångsrecept. Jag tycker att det borde bli minst fyra gånger i veckan, utöver den vanliga idrotten. Nu adderar vi med ytterligare resultat som visar att frakturrisken sjunker med tiden och dessutom belägger vi att betygen blir bättre för pojkarna, säger Jesper Fritz, forskare vid Lunds Universitet och läkare vid Skånes Universitetssjukhus, till SVT Skåne.

Vi försöker lära eleverna en viktig sak precis som i andra skolämnen.

Mer idrott i skolan argumenterande text

Samtidigt kvarstår grundproblemet: eleverna rör sig för lite. Det gick inte att se någon skillnad i betyg när det gäller flickorna. Flickorna har så pass höga betyg att utrymmet att förbättras är ganska litet, säger han. Det finns andra forskningar som säger att man ska göra andra saker. Idrottsämnet har fått kämpa jättehårt och gör det fortfarande för att tas som ett seriöst ämne. De måste tillföras resurser. Det blir en kamp om tiden.

skolan - Motargument

En lösning hade varit fler idrottslärare, menar han. Barnens betyg har sedan jämförts med en kontrollgrupp från andra skolor i Malmö och övriga landet. Det visar en ny omfattande forskningsstudie från Lunds Universitet som grundar sig i det som kallas Bunkeflomodellen som påbörjades Studien visar att pojkar som har idrott varje dag får bättre behörighet till gymnasiet. I forskningsprojektet har man studerat avgångsbetygen från årskurs nio från drygt elever under en tioårsperiod, mellan åren — Eleverna hade idrott varje dag från årskurs 1—9.

Det ser ju väldigt olika ut på skolorna runt om i landet, alla har inte den lyxen jag en gång hade. Men att tro att ämnet kommer att täcka det behov ungdomarna har, det är bara löjligt. Jag har gjort det förut, på eget initiativ då jag såg det som en del av min förstelärartjänst, men som det ser ut i dag går det inte. Det har funnits motargument mot mer idrott i skolan, till exempel finns det argument som menar på att det kostar pengar och att det stjäl tid av den övriga undervisningen.

De flesta kommunerna väljer fortfarande att blunda för de goda effekter som regelbunden daglig motion har. Det måste finnas en skolledning som kan ta det beslutet om hur man ska lägga upp det. Det måste kanske regaleras om det ska till någon förändring i hela Sverige, säger han och fortsätter: — I den tjänsten som jag har nu känner jag att det skulle vara övermäktigt att dra igång extra lektioner på mornarna dessutom finns det inga tider i hallarna.

Idrott och hälsa. Och flickorna blir starkare och minskar risken för framtida benfrakturer.

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. Det är en skillnad på undervisningen av kunskapsämnet Idrott och Hälsa och att få till mer fysisk aktivitet för eleverna.

Motion och rörelse är viktigt för elevernas resultat i samtliga skolämnen. Då är det att starta skoldagen tidigare som gäller samt att anställa mer personal. Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa vid Nacka Gymnasium samt ämnesspanare hos Lärarnas Riksförbund, blir glad över det forskningen visar — men han tycker att det är en klurig fråga.