Hur kan man minska den globala uppvärmningen

För att klara 1,5 gradersmålet behöver vi halvera våra globala utsläpp av växthusgaser till år och nå nettonoll en balans mellan utsläpp och upptag senast Rikare länder som Sverige måste gå ännu snabbare fram.

Extremväder i form av värmeböljor i havet kommer att inträffa allt oftare och bli mer intensiva vilket försämrar situationen ytterligare. Korallreven är ett av klimatförändringarnas mest omedelbara offer om vi inte agerar väldigt snabbt. Lyckas vi inte bromsa upp utsläppen riskerar vi upp emot 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundradet. Se större bild. Om världens utsläpp utvecklas i linje med nuvarande klimatåtaganden skulle det innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade.

Dessa begynnande insikter var en viktig bakgrund till att alla världens länder år i Paris beslutade att vi ska ha som mål att stanna väl under 2 graders global uppvärmning och sikta på att stanna vid 1,5 graders global uppvärmning, istället för den tidigare målsättning att begränsa uppvärmningen till 2 grader.

Vi står inför en akut risk för en katastrof om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Extremväder, torka och andra klimatförändringar gör att skördar blir sämre och slås ut oftare. Den senaste forskningen visar att de flesta mer extrema klimatförändringarna kommer att öka i takt med ökad global medeltemperatur.

Det finns en hög, helt oacceptabel risk för omfattande förlust av biologisk mångfald globalt — både växter och djur — vilket skulle få katastrofala konsekvenser för människorna och ekonomin som är helt beroende av friska ekosystem.

Klimatförändringarnas konsekvenser - Världsnaturfonden WWF

Perioder av extremhetta kan göra vissa områden omöjliga att bo i. FNs klimatpanel IPCC visar i sina senaste rapporter om 1,5-gradersmålet och klimatförändringar på land och i haven, att riskerna för växter och djur på global skala kan vara hanterbara om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning. Klimatförändringar har, de senaste femtio åren, lett till ökade skördar i vissa regioner men minskade skördar globalt.

När haven blir varmare flyttar fiskbestånd mot polerna. Unika, klimatkänsliga ekosystem som korallreven, Arktis och småöar i haven till exempel Maldiverna överlever antagligen inte en global uppvärmning på 2 grader, men kan kanske klara sig vid 1,5 graders global uppvärmning. Redan vid två graders global uppvärmning kommer extremvärme att oftare nå nivåer där de negativa konsekvenserna för jordbruket blir kritiska.

Parisavtalet bygger dock på frivilliga nationella åtaganden och planer, och trots om de åtaganden och planer som länderna antog under och åren efter skulle genomföras, är vi ändå inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Trots att de bara utgör 1 procent av havens yta är så mycket som 25 procent av arterna i haven beroende av korallreven.

Skyfall och stormar ökar risken för översvämningar, där risken är störst för de som inte har råd eller möjlighet att sätta sig i säkerhet.

Den globala uppvärmningens konsekvenser

På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna. Nu måste världens ledare dessutom lägga all kraft på att genomföra planerna och investeringarna. Vattenbrist kan öka i vissa regioner. Fiskebestånden försämras i tropiska områden där många är helt beroende av lokalt fiske.

Haven vid polerna förväntas bli invaderade av många nya arter, medan hav i tropikerna förväntas uppleva en hög lokal utrotningstakt. Klimatförändringarna ökar befintlig och skapar ny fattigdom och väntas leda till en stor mängd klimatflyktingar i världen. Frågan är annars inte om det blir en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast. Bli Planetfadder. Ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna.

Som en följd utrotas arter lokalt eller helt och massförflyttningar av bestånd sker i klimatförändringens spår.

Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Korallreven är mycket känsliga för kombinationen av varmare, försurade och överfiskade hav och andra mänskliga hot. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under.

Det är en enorm utmaning, men det finns fortfarande en chans att klara detta och varje tiondels grad vi lyckas bromsa uppvärmningen kommer minska påverkan på natur och oss människor.

Den globala uppvärmningens konsekvenser - Naturskyddsföreningen

Det är väldigt tydligt för basföda som vete och majs. Världens fattiga drabbas värst redan idag och bedömningen är att de kommer drabbas värst även i framtiden, vilket dessutom gör klimatförändringarna till en stor rättvisefråga. Klimatförändringar orsakar även massförflyttning av marina organismer och fiskbestånd, vilket utmanar möjligheterna att upprätthålla produktivitet från fiskerinäringen.

Ur ett fattigdomsperspektiv förväntas klimatförändringarna sänka ekonomisk tillväxt, göra fattigdomsbekämpning svårare, urholka livsmedelssäkerhet, förlänga existerande och skapa nya fattigdomsfällor. Går vi över denna nivå kommer många ekosystemen att drabbasav betydande konsekvenser. Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar.

Arter kan inte alltid hitta liknande livsmiljöer någon annanstans och många arter kan inte heller förflytta sig snabbt nog från sina nuvarande miljöer. Klimatförändringarna påverkar redan idag alla delar av planeten.