Vem fattar beslut om lpt

Genomförande av tvångsåtgärder utan ett intagningsbeslut kräver att chefsöverläkare eller specialist med delegering omedelbart tillkallas för bedömning om intagning. Chefsöverläkaren ska meddela förvaltningsrätten senast nästkommande dag. I praktiken innebär detta att ofullständiga intyg är så pass vanliga att sjukvården har behövt upprätta rutiner för detta.

Det är förbjudet att ge patienten läkemedel i depåberedning med stöd av 6 a §, vilket sägs uttryckligen av 3 kap. Detta eftersom det vore vanskligt att tillåta tvångsmedicinering med preparat vars effekter kan vara i upp till flera veckor med stöd av ett preliminärt tvångsvårdsbeslut som kan upphöra efter 24 timmar. Förutsatt att patienten inkommer till den psykiatriska akutmottagningen med ett giltigt vårdintyg kan även en icke-legitimerad underläkare besluta om ett kvarhållningsbeslut enligt 6 §.

Motsvarande formell titel saknas på icke-psykiatriska kliniker och kan förstås mot det juridiska behovet av att en enskild tjänsteman ska bära det yttersta ansvaret för tvångsvården i sig och de tvångsåtgärder som vidtas som ett resultat av den. Kvarhållningsbeslutet möjliggör två olika former av tvångsåtgärder, båda är förbehållna legitimerade läkare och kräver att läkaren dessförinnan har bedömt patienten själv på plats [ 11 ] :.

Vårdintyget är ett juridiskt dokument som förutom motivation till varför § 3-kriterierna är uppfyllda kräver nedtecknande av relevant psykiskt och somatisk status samt utöver detta att flera administrativa rutor är korrekt ifyllda. Om inte patienten medverkar till att bli undersökt så kan patienten omhändertas för undersökning. God omvårdnad och delaktighet från patienten och om lämpligt anhöriga ska eftersträvas.

Rätten till information enligt 3 kap. Enligt Socialstyrelsen ska all tvångsvård och samtliga tvångsåtgärder ske med ett humant bemötande och andra alternativ ska ha uttömts. På samma sätt som vid intagning enligt LPT gäller tvåläkarprövning vid konvertering: vårdintyg ska utfärdas, följt av ett konverteringsbeslut inom 24 timmar, utfört av en specialistkompetent läkare med delegation.

I så fall får tvångsvården fortsätta fram till domstolsförhandlingen. Från och med kvarhållningsbeslutet kan patienten tvingas kvarstanna för observation i upp till 24 timmar från ankomst till vårdinrättningen. Vårdintyget innehåller information om patientens medicinska och psykiatriska bakgrund och de aktuella observationer som ligger till grund för beslutet att utfärda intyget.

Intagningsbeslut kan inte tas av samma läkare som utfärdat vårdintyget som ligger till grund för tvångsvården enligt regeln om tvåläkarprövning. Huruvida ett tillstånd uppfyller kraven ska bedömas utifrån störningens art en psykos utgör alltid en allvarlig psykisk störning och grad en depression kan uppfylla kriterierna vid till exempel genombrott av allvarliga psykotiska symtom eller manifesta självmordstankar.

Intagningsbeslut kan inte tas om vårdintyget är äldre än fyra dagar.

Lpt förvaltningsrätten

Till följd av farlighetskriteriet ställs således högre krav i konverteringssituationen. Vårdintyget är det dokument som underbygger den första delen av den tvåläkarprövning som krävs för att tvångsvårda en patient. Polisen genomför omhändertagandet efter beslut av läkaren. Tvångsvård innebär en inskränkning av den enskildes rättigheter enligt 2 kap.

Allmän tjänst avser offentlig sjukvård och ska inte förväxlas med allmäntjänstgöring. Konverteringsbeslutet är giltigt längst fyra dagar och domstolsförhandling ska ske oavsett, men avser läkaren förlänga tvångsvården ska ansökan lämnas in inom dessa fyra dagar. Bältesläggning och tvångsmedicinering kunde innan införandet av § 6 a och fortsatt efteråt ske med hänvisning till nödvärn och nödrätt, medan avskiljning utifrån åtgärdens art inte anses kunna motiveras med hänsyn till nöd.

Den vanligaste åtgärden är att kontakta intygsskrivande läkare per telefon för komplettering och därefter vidimera ändringarna. En patient som behandlas inom slutenvården genom frivillig vård enligt hälso- och sjukvårdslagen HSL kan under särskilda förhållanden behöva konverteras till sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. Utöver förutsättningar för vård enligt 3 § LPT måste också farlighetskriteriet vara uppfyllt dvs: att patienten kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan till följd av sin psykiska störning.

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Om patienten tas in ska beslutet innehålla en redogörelse för den psykiska störningen och de omständigheter som gett upphov till vårdbehovet. Vårdintyg enligt 4 § får endast utfärdas av en legitimerad läkare efter en särskild läkarundersökning. Vårdintyg och omhändertagandebeslut får enbart tas av läkare i allmän tjänst eller privatpraktiserande med särskild dispens.

Begreppet avser allvarliga psykotiska tillstånd, svår depression utan psykos med förhöjd självmordsrisk, svårt tvångsbeteende, allvarliga alkoholinducerade tillstånd inklusive delirium tremens, svåra manier samt vissa fall av abstinens med svåra symtom. Enbart missbruk utan psykiska symtom, personlighetsstörningar utan allvarliga symtom enligt ovan eller lindriga ångesttillstånd eller depressioner är inte exempel på allvarlig psykiskt störning.

Trots att tvångsvården utgör en allvarlig inskränkning av individens integritet är lagstiftarens förhoppning att kraven för psykiatrisk tvångsvård ska ses som ett uttryck för omsorg och solidaritet , där tvångsåtgärderna ytterst ska syfta till att åter göra individen till en autonom person. I lagtexten förbehålls en majoritet av alla tvångsåtgärder chefsöverläkaren, men i praktiken utvidgas den auktoriteten genom delegering till alla specialistkompetenta psykiater på vårdinrättningen i enlighet med 39 § LPT.

Allvarlig psykisk störning är ett svenskt juridiskt begrepp och inte primärt en medicinsk term. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke enligt 4 kap. Om inte chefsöverläkare eller specialistkompetent psykiater med delegering beslutar om intagning enligt 6 b § inom tidsfristen övergår vården automatiskt till frivillig vård.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT är en svensk lag som innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård.