Vad beror på jämlika yrken fördelningen

Skillnaden i livsinkomster mellan kvinnor och män beräknas till 6,3 miljoner kronor.

Bland nyblivna pensionärer inom arbetaryrken är männens pension före skatt 4 kr högre än arbetarkvinnornas, 3 kr lägre än pensionen för kvinnor som har haft ett tjänstemannayrke som i sin tur i genomsnitt har 10 kr mindre i pension är tjänstemannamännen. Kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner än mansdominerade.

I offentlig sektor och bland tjänstemän i privat sektor minskar löneskillnaderna fortfarande, däremot ökar löneskillnaderna rejält mellan kvinnor och män i arbetaryrken inom privat sektor. Ökningen i löneskillnader gäller dock inte för alla branscher. Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete och därmed en jämställd ekonomi.

Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet

Kvinnors löneinkomster har dock ökat snabbare än männens på senare år. Kvinnor förlorade inkomst i större utsträckning än män. Könssegregeringen har minskat över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Samtidigt ökade löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män, något som påverkar både löneinkomsten. Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. När det gäller den disponibla inkomsten ligger skillnaden kvar på ungefär samma nivå. När värnskatten avskaffades till exempel innebar det en skattesänkning för män med i genomsnitt 19 kr per år medan 92 kvinnor fick sänkt skatt med i genomsnitt 14 kr.

De allra flesta arbetar i ett yrke som domineras av det egna könet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Enligt det andra jämställdhetspolitiska delmålet ska kvinnor och män ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. I takt med att priserna ökar på livsmedel drabbas kvinnors ekonomi hårdare, särskilt ensamstående kvinnor med barn som har minst möjligheter att prioritera om vad gäller sina utgifter.

Kvinnor har i genomsnitt 20 procent lägre disponibel inkomst än män. En orsak till att många kvinnor arbetar deltid är att de inte erbjuds heltid. Andelen kvinnor som uppger det senare som skäl för deltidsarbete har minskat de senaste åren, medan andelen deltidsarbetande män som tar hand om barn eller nära anhörig nästan har fördubblats. Män bedriver näringsverksamhet i större utsträckning än kvinnor och dessutom uppvisar kvinnors och mäns företagande stora skillnader när det gäller ägande, kapital och företagsformer.

Män äger också aktier och fastigheter i större utsträckning än kvinnor. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Energi- och inflationskrisen påverkar hushållens ekonomi och svensk ekonomi förväntas gå in i en lågkonjunktur. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet.

Män är fortfarande underrepresenterade inom många kvinnodominerade yrken. När det gäller näringsverksamhet är jämställdhetsklyftorna många. Det beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken.

Vad är jämställdhet

Coronapandemin hade en negativa påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Fler kvinnor än män arbetar deltid. Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas också i lägre pensioner. Trots det har de fortfarande mindre pengar kvar att konsumera för när skatten är betald. De senaste 20 årens skattereformer har bidragit till ökade inkomstskillnader. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet.

Kvinnor har ungefär hälften så stora kapitalinkomster som män. Erfarenheten från tidigare ekonomiska nedgångar visar att grupper med små ekonomiska marginaler drabbas hårdast. Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen.

Mellan och minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det innebär högre kapitalinkomster för män vilket ökar inkomstskillnaderna ytterligare. Ett annat skäl kan vara att de tar hand om barn eller någon annan anhörig. Samtidigt utjämnas skillnaden till viss del av transfereringar, som till exempel barnbidrag, sjukförsäkringar och arbetslöshetsersättningar.

Studier visar att kvinnor tar ett större ansvar för inköp kopplade till hushållet, så som mat och kläder till barn.