Hur kan vi förändra världen

När vi konsumenter handlar tillverkade produkter så innebär det även att vi bidrar till utsläpp, så vi bör noga överväga vad vi tycker är nödvändigt att köpa. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget. Men förr eller senare blir haven så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp. De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet.

Koldioxid ligger i dag bakom cirka 60 procent av den totala förstärkningseffekten och metangas står för ungefär 30 procent. Förbränning av fossila bränslen kol, olja och naturgas , jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.

Temperaturökningen i luften ökar då mycket snabbare än idag. Skiffergas kräver dessutom extremt mycket vatten i produktionen. De utvinningsbara reserver vi har av fossil kol, olja och gas är åtminstone sex gånger större än de koldioxidutsläpp vi har råd med framöver, för att klara att hålla oss till 1,5 grads global uppvärmning.

Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant — från knappt ppm parts per million till över ppm. Industrin står för en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen , främst genom den fossila kol, olja och gas som används till att driva industrins produktionsprocesser. En del länder och företag ser tyvärr kärnkraft och gaskraft som centrala för att sänka utsläppen och ersätta andra fossila bränslen.

Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under talet kommer orsaka. Tillverkning av metaller som stål, kemiska produkter, trävaror, livsmedel, textilier, transportmedel, maskiner, elektronik, gummi och plast kräver energi som tyvärr domineras av fossila resurser globalt. Idag ser vi en global och historiskt unik trend: Nyinvesteringar i kraftproduktion går i större utsträckning till förnybar elproduktion än till kol, olja, gas och kärnkraft tillsammans.

G8-länderna USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland orsakade tidigare nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen och står fortfarande för mycket stora utsläpp per person. Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Det är att flytta på problemet. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum.

Bli Planetfadder. Det är av högsta vikt för klimatet att industrierna effektiviseras markant och att nya fossilenergifria tillverkningsprocesser testas och används både här i Sverige och i övriga världen. I USA som har satsat stort på skiffergasen är metanläckagen från naturgas idag så stora att dessa läckage motsvarar tre gånger alla Sveriges årliga växthusgasutsläpp.

Vi lämnade inte stenåldern för att stenarna tog slut, och vi måste lämna fossilenergiåldern långt, långt innan de fossila reserverna och resurserna är slut — senast år globalt.

Det är positivt men förändringen måste gå snabbare för att vi ska klara det globala klimatmålet och sikta på max 1,5 grads global uppvärmning. Då är det intressant att notera att cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.

Men detta kommer att ta tid och behöver genomsyra all vår samhällsplanering och alla investeringsbeslut som vi tar i dag. När vi handlar eller upphandlar på jobbet är det viktigt att ställa klimatkrav så att vi väljer de bästa och de bäst tillverkade produkterna. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem. I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter.

Alla fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Kina har under de senaste tjugo åren gått från att ha relativt låga utsläpp till att bli världens största utsläppare av växthusgaser per år.

Ekologiskt fotavtryck - Världsnaturfonden WWF

Världen har helt enkelt inte längre råd att investera i ny kol- och gaskraft. Växthusgaser ackumuleras nämligen i atmosfären och det finns en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Det är den energikälla som har högst utsläppsintensitet och den borde stoppas snarast möjligt här i Sverige, i EU och övriga världen. Haven absorberar mycket värme innan det märks tydligt och de har de senaste 50 åren buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar.

Den rika delen av världen ligger bakom de mesta av utsläppen som påverkar vårt klimat. Kärnkraften kantas av dålig ekonomi, massiva investeringar, extremt långa ledtider, miljöförstöring , olycksrisker och risk för vapenspridning. För gaskraft är utsläppen mycket höga jämfört med förnybar elproduktion. FNs klimatforskning visar även tydligt att vi inte bara behöver nå nollutsläpp globalt detta sekel utan även åstadkomma negativa utsläpp — att växthusgaser tas bort från atmosfären — på ett hållbart sätt framöver för att nå de klimatmål världen har enats om.

Mänsklig påverkan

När det gäller så kallad okonventionell gas så kan skiffergas till och med vara sämre än kolkraft för klimatet om inget görs åt de stora metanläckage som finns. Enligt Havsmiljöinstitutet har haven har absorberat 93 procent av all värme som genererats på grund av växthusgaser de senaste 50 åren. Kolkraft står för omkring en tredjedel av den globala elproduktionen men dess andel av utsläppen från elproduktion är betydligt högre.