Kronisk inflammation i lungorna

Framför allt ska de minska stillasittande samt vara fysiskt aktiva i dagligt liv. Det kan handla om rörelser i vardagen, andningsträning, hur man tar sin medicin - men även vad man kan göra när sjukdomen försämras.

Sarkoidos överlevnad

Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en utbildningsserie som heter Koll på KOL som består av ett antal korta filmer med tips på olika aktiviteter man kan göra för att må bättre i sin sjukdom. I Sverige har över en halv miljon människor KOL. De flesta fall av KOL orsakas av rökning.

Mellan 20 och 60 procent av de som har KOL är undernärda. Det kan också finnas risk för komplicerade tillstånd som lunginflammation och hjärtsvikt. Nyare forskning visar att KOL också ofta är kopplat till någon form av hjärt- kärlsjukdom. Risken för att utveckla KOL stiger med ökad ålder och är betydligt mer uttalad efter årsåldern. Vid läkemedelsbehandlingen av KOL används mediciner som vidgar luftvägarna och som hjälper till att lösa upp det slem som patienten har svårt att hosta upp.

Viktnedgången beror bland annat på att andningsfunktionen kräver mycket mer energi än normalt för att utföra sitt arbete, på för lågt energiintag i förhållande till energibehovet, minskad aptit samt att det är fysiskt ansträngande att äta. Under sjukdomsförloppet sker sjukliga förändringar i de små luftvägarna och ofta även i lungblåsorna.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Oftast räcker detta för att ställa diagnosen, men ibland utförs även lungröntgen och datortomografi av bröstkorgen framför allt för att utesluta andra eventuella diagnoser. KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kännetecknas av inflammation i luftrören som leder till bestående begränsning av luftflödet i lungorna. Senare i sjukdomsförloppet uppträder också sjukliga förändringar i de små luftvägarna, i svårare fall även i lungblåsorna, alveolerna, det senare kallas lungemfysem.

Alternativt kan man träna konditions- och styrketräning två till tre gånger per vecka under minuter per tillfälle på en måttlig intensitetsnivå eller göra en kombination av dessa aktiviteter. Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar, andfåddhet och täta luftvägsinfektioner. Tidiga symtom vid KOL är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem.

Sjukdomen går inte att bota, men den går att lindra med mediciner och ändrad livsstil. Det senare kallas lungemfysem. Fysisk aktivitet, psykiskt omhändertagande och fullvärdig kost är också viktiga moment i KOL- patienters rehabilitering. Hos patienter med upprepade försämringsepisoder dämpar man den inflammation som finns i luftvägarna med hjälp av kortisonhaltiga preparat. Men parallellt med att lungskadorna blir mer omfattande, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition.

Behandlingsplanen kan hjälpa dig att bibehålla sjukdomen stabil samt att snabbt upptäcka när sjukdomen försämras och vad du då ska göra. Personer med stabil KOL kan följa de allmänna träningsråden, det vill säga vara fysiskt aktiva på en måttlig intensitetsnivå exempelvis promenad i rask takt minst 30 minuter, fem till sju dagar per vecka. Miljöfaktorer som till exempel en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL.

Alfa1-antitrypsin AAT är ett skyddsprotein, som bland annat förhindrar att l ungorna skadas av nedbrytand e enzymer. Personer som haft en försämringsperiod bör komma igång med fysisk aktivitet i direkt anslutning till försämringen.

Här kan du läsa mer om träningsråd vid KOL pdf , framtagna av Margareta Emtner, professor i fysioterapi. Fråga din vårdkontakt om att få en skriftlig behandlingsplan. Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar och andfåddhet. Tillsammans med symtombilden ställs sedan diagnosen.

Även andra undersökningar såsom EKG kan göras för att till exempel se om hjärtat har påverkats. I de fall där läkaren misstänker kronisk obstruktiv lungsjukdom utreds patienten med lungfunktionsmätning, så kallad spirometri. Det är den enda åtgärd som man med säkerhet vet hämmar utvecklingen av sjukdomen. Avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och svullnad är ytterligare symtom. Undervikt är allvarligt eftersom det kan leda till ökad känslighet för infektioner, minskad muskelstyrka, benskörhet, depression och sänkt livskvalitet.

KOL är en sjukdom som fortskrider långsamt och många märker inte att de börjar bli sjuka. Alla personer med AAT- brist utvecklar dock inte sjukdom. Ärftlig brist på AAT kan orsaka lungemfysem. I samband med luftvägsinfektioner får KOL- patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Vid KOL är också risken för undervikt och undernäring stor. Det första och viktigaste steget i behandlingen av KOL är att sluta röka.